onsdag 1 april 2009

I dag är det den 1:a april, en dag då alla får luras hur mycket det vill!
På skolgården är det full aktivitet och alla barnen springer omkring och leker.
Det luras och luras, barnen skrattar och har kul.
Där ibland barnen springer även min son, precis som alla de andra barnen luras han hej vilt!
Min son födes döv.
Vi visste ingenting, men en dag efter många sjukhusbesök fick vi beskedet.
En varm och skön dag i maj för 6 år sedan.
Min son är fortfarande döv, men idag är han döv på sina egna villkor
Han opererade in ett cochleaimplantat (CI) på sitt högra öra när han var 1½ år.
Efter ytterligare ett år opererade han in ett cochleaimplantat på sitt vänstra öra.
Idag är hans CI de viktigaste och käraste ägodel han har.
De sitter alltid fast på hans glassögon skalmar och han har dem alltid på sig dagtid.
När han ska sova vill han ha det tyst, då åker både CIna och glasögonen av.
Han kan teckenspråk men har själv valt att de talade språket är hans första språk.
Många gånger funderar jag som förälder på hur livet skulle se ut om CI inte var uppfunnit och vår son var döv hela tiden. Hur skulle livet se ut då...

1 kommentar:

  1. Ett mer underbart liv skulle ni alla få då, ett vackrare språk skulle ni inte hitta annanstans. Ni alla skulle vara fördomsfria, ert barn skulle vara accepterad till fullo.

    SvaraRadera